Så fort någon tävlar i någon form av sport finns det alltid de som börjar tänka på hur troligt det är att de får högst poäng av domarna, går i mål först, hoppar längst, lyfter tyngst, eller vad det nu råkar vara som avgör vinnaren. Sport och odds är två nära sammankopplade områden och har på ett sätt eller annat varit det säkert ända sedan sport blev en organiserad företeelse.

Inom konståkning bedömer ju domarna alla tävlande efter fem olika komponenter och många gånger kan man nog säga att det finns en eller ett par favoriter bland alla som deltar. Men samtidigt kan man ju inte förneka att domarnas preferenser spelar en roll i vem som faktiskt vinner.

Detta kan ju sägas vara ett löpande tema i sporter där domare bedömer hur väl vare tävlande presterar. Det är ju ingen direkt vetenskap, i sådana fall hade ju varje domare gett samma betyg.  Och detta påverkar såklart hur oddsen ser ut för sporter som konståkning.

Det kan sägas vara betydligt enklare i en sport där det avgörs till exempel med antal mål eller bästa tid. Detta är ju väldigt enkelt att mäta och avgöra, även om man måste kolla stillbilder i vissa sporter då två verkar gå över mållinjen samtidigt.

Detta gör delvis att det är enklare att sätta odds och det är betydligt lättare att hitta information och tips om dessa sporter. Speciellt om man söker runt på nätet. Fokuserar man sedan på stora sporter som fotboll eller ishockey blir detta bara enklare.

Men oavsett vilken sport det handlar om, är odds i grund och botten en kvalificerad gissning. Man kommer aldrig kunna veta exakt hur väl en person eller lag kommer att prestera, men med information om deras fysiska tillstånd och hur väl de presterat i de senaste tävlingarna, kan duktiga oddssättare utröna en hel del.

Det har blivit väldigt populärt att blogga de senaste åren och det är inte svårt att förstå eftersom det är ett enkelt sätt att nå ut till läsare på nätet. För de som gillar att läsa om sport finns det flera olika varianter av sportbloggar på nätet. En del är mer allmänna och tar upp aktuella nyheter från de mest populära sporterna, andra är mer specialiserade och handlar endast om en eller ett par sporter. Det finns också de som handlar om allt som har med betting att göra.

Konståkning

Elin Hallberg är en tjej som kombinerar att skriva en del personligt om sitt liv med att gå in på djupet om sitt specialintresse som är konståkning. Om du är intresserad av att lära dig mer om konståkning är hennes blogg ett bra ställe att börja. Elin skriver till exempel om sin träning, och hon ger också beskrivningar av olika konståkningstermer.

Bettingblogg

Tippats blogg ger speltips på aktuella matcher och förklarar hur odds fungerar. Dessutom har de en blogg där de tar upp olika ämnen ur ett bettingperspektiv. Till exempel finns det inlägg angående vem som ska ta över efter Göran Hägglund som Kristdemokraternas partiledare – det är alltså inte bara sport. Med andra ord är det en innehållsrik blogg för den som intresseras av allt som har med sport och betting att göra.

Aftonbladet

Aftonbladets sportbloggar är både välskrivna och specialiserade på olika sporter. Exempelvis kan den som intresserad av friidrott och ishockey läsa Mats Wennerholms blogg. Om ditt hockeyintresse är mer inriktat på NHL har Aftonbladet och Per Bjurman en blogg som endast handlar om det. Den fotbollsintresserade kan besöka Premier League-bloggen. Det stora utbudet av läsvärda bloggar för alla sportintresserade är ett av skälen till att Aftonbladet fick utnämningen till årets sajt.

Ända sedan medeltiden har människor i någon form åkt skridskor. Det var dock först i mitten på 1800-talet som man började med det som vi idag benämner som konståkning.

En av pionjärerna inom konståkningen var amerikanen Jackson Haines, av många också sedd som den moderna konståkningens fader. Denne kortade skridskobladet, vilket underlättade för snabba vändningar och en mer komplex skridskoteknik. Haines vann också de första amerikanska mästerskapen i konståkning år 1864. Han turnerade också i Europa vid den här tiden, vilket väckte stor uppmärksamhet.

Så småningom utvecklades konståkningen också i Europa och år 1891 hölls de första europeiska mästerskapen i konståkning i Hamburg. Årets därpå bildades Internationella konståkningsförbundet och år 1896 hölls de första världsmästerskapen i konståkning i Sankt Petersburg, Ryssland.

Trots att de första olympiska vinterspelen inte ägde rum förrän i Chamonix år 1924 så fanns faktiskt konståkning med på programmet redan i London år 1908. Dock ägde tävlingarna rum i slutet av oktober. En av de stora stjärnorna från den här tiden var svensken Ulrich Salchow, vilken bland annat var upphovsman till Salchowhoppet.

För övrigt så det mycket bra för Sverige i konståkningsrinken i London då man tog hem en trippelseger i herrklassen, givetvis med Salchow på förstaplatsen.

Konståkning är en idrott som många nog skulle beskriva som en mix mellan dans, gymnastik och skridskoåkning. Det är en rolig sport som de flesta kan utöva, och här ska du få lite tips om du är en av dem som vill göra detta.

Att börja

Beroende på grundkunskaper så varierar det lite var det är man ska till att börja sin konståkningskarriär. Är du helt novis på det här med skridskoåkning så brukar det vara att föredra att du först under någon eller några terminer går med i en grupp som kallas för skridskoskolan. Under ledning av utbildade och erfarna tränare så får du där lära dig grunderna i skridskoåkning. Under din tid i skridskoskolan så kan du likt det man gör i simskolan, ta olika märken som bekräftar att du lärt dig specifika tekniker eller rörelser.

När du så blivit säker på dina skridskor och lärt dig tillräckligt vilket brukar vara när du klarat de sex märkena, så är det hög tid att du går över till en riktig konståkningsgrupp där du får börja lära dig lite svårare saker så som enklare hopp och olika typer av piruetter. Här kommer också träningsdosen att gå upp, men det beror förstås även på vilken ambition åkaren har.

Utrustning

För att åka så behöver man förstås även en del utrustning till utövandet. När man ser någon åka konståkning på tv så har de aldrig någon hjälm på sig, men innan man blivit så pass duktig att det är aktuellt så ska hjälm absolut användas – isen är mycket hård om man ramlar. Skridskor är förstås det allra viktigaste när man åker, utan dessa går det ju inte att utöva sporten. Som nybörjare behöver man förstås inte köpa de dyraste skridskorna, det går bra med begagnade, eller ett par som inte är så dyra, som dessa från Länna Sport till exempel.

Tävla

När man sedan hållit på med konståkning ett tag så är det förstås också dags att börja testa sina kunskaper mot andras. Men innan man får börja tävla så måste ett grundtest ha genomgåtts. Detta grundtest börjar man vanligtvis med vid ungefär sju års ålder. Det är åtta märken som ska klaras av innan man får börja med de svårare momenten. Man tävlar som minior upp till man fyllt 10 år. För att tävla så måste man träna och miniorer tränar mellan tre till åtta timmar i veckan. Mellan 10 till 14 år räknas man som ungdom och tränar upp till 10 timmar i veckan. Ju äldre man blir desto mer avancerade moment tränas och speciellt inför tävlingar då programmen ska träna in minutiöst.

Konståkning i OS har som gren funnits med sedan 1908, då de första is- och snösporterna inkluderades i ett OS som hölls i London. Det var bara fyra tävlingar, och med bara max sju tävlande i varje tävling: herrarnas singelåkning, damernas singelåkning, specialprogram för herr- och paråkning. Sverige tog hem hela medaljsviten i herrarnas singel, en bedrift som dessvärre inte upprepats i senare tid. Konståkning är alltså en OS-gren med aktningsvärda anor.

Olika OS-tävlingar

Nuförtiden finns det en mängd olika OS-tävlingar inom konståkning, bland annat paråkning, herrarnas och damernas singelåkning, isdans i korta och fria varianter, samt olika former av lagåkning. Tävlingarna går ut på att åkarna genomför ett program och därefter får de poäng av ett antal domare. Poäng ges bland annat på grundval av programmets svårighetsgrad och hur genomförandet såg ut.

Årets OS

Vinnare i årets OS var för herrarnas singelåkning Japan med Yuzuru Hanyu, i isdans, friåkning. Det var första guldet för Japan i denna tävling. Meryl Davis och Charlie White gav USA dess första guldmedalj i isdans. I damernas singelåkning vann överraskande ryska Adelina Sotnikova över favorittippade Yuna Kim från Sydkorea. Yuna Kim rankades högst med god marginal hos bland annat UniBet innan OS men kunde alltså inte mäta sig med Sotnikova på tävlingsdagen. Tävlade från Sverige gjorde bland andra Viktoria Helgesson som deltog i damernas kortprogram. Hon slutade på 27:e plats efter ett oturligt fall i ett kombinerat hopp.

Publik

Den största publiken brukar traditionellt damernas fria åkning ha, men även paråkningen och isdansen är mycket populära tävlingar. I årets OS har alla tävlingarna avgjorts nu, det återstår bara en uppvisningsshow av vinnarna i de olika tävlingarna. De tävlande i konståkning är inte bara fantastiska atleter och skridskoåkare, de är också vackra att se på. Under åren har mycket kreativitet och resurser lagts ner för att deras dräkter ska vara så färgglada och fantasifulla som möjligt och göra ett minnesvärt och elegant intryck på såväl domare som publik. Herrarna åker dock traditionellt i en frackliknande svart dräkt. Och vem glömmer de ansträngningar som gjorts för att beskriva dräkternas färger och nyanser? ”Blåbärsrisgrönt”, ”sängkammarrosa” och ”mörkvitt”, sa Bengt Grive som var en mycket känd sportkommentator i många år under den andra hälften av 1900-talet.

Världen har skådat ett flertal ambitiösa och framgångsrika konståkare genom tiderna och i denna text har vi samlat ihop några av de för tillfället mest kända konståkarna i världen. Dessa konståkare är inte bara proffs i sitt eget land, utan har även tävlat och vunnit internationellt.

Kim Yu-na

Kim Yu-na är en 23-årig sydkoreansk konståkerska. År 2006 vann hon junior-VM, 2009 tog hon guld i VM i konståkning och år 2010 blev guldmedaljör i OS i Vancouver. Kim Yu-na har dessutom vunnit Grand Prix hela tre gånger. Idag är hon utan tvekan den bästa konståkare som Sydkorea någonsin har haft och dessutom en av de främsta idrottsprofilerna i landet.

Jevgenij Plusjenko

Jevgenij Viktorovitj Plusjenko är en 31-årig rysk konståkare. Plusjenko har under sin karriär blivit rysk mästare hela åtta gånger. Han har dessutom vunnit OS-guld samt tre VM-titlar i konståkning. Plusjenko är dessutom känd från sin medverkan i det ryska bidraget i Eurovision Song Contest år 2008 då han åkte skridskor på scen när Dima Bilan framträdde låten Believe, som dessutom vann hela tävlingen.

Brian Joubert

Brian Joubert är en 29-årig fransk konståkare. Joubert vann världsmästerskapen i konståkning år 2007 och har dessutom vunnit silver tre gånger. Han har under sin karriär också vunnit de franska mästerskapen sex gånger samt deltagit i de Olympiska spelen. I EM i konståkning har han kammat hem hela två guldmedaljer, två silvermedaljer och tre bronsmedaljer.

Mao Asada

Mao Asada är en japansk konståkerska. År 2007 placerade hon sig på en andra plats i VM och år 2008 tog hon hem första platsen när VM i konståkning hölls i Göteborg. Både år 2007 och 2008 tog hon dessutom hem guldet i det japanska mästerskapet i konståkning.

Evan Lysacek

Evan Lysacek är en amerikansk konståkare. Evan har tävlat internationellt sedan år 2000 och har oftast placerat sig väldigt bra. Han har bland annat tagit guld i både VM och OS i konståkning samt vunnit både det amerikanska mästerskapet i konståkning, Grand Prix Final och Skate America.

Sverige har bidragit med många talangfulla konståkare och en av dessa är 25-åriga Viktoria Helgesson som än idag är en riktigt framgångsrik konståkerska. År 2003 vann hon junior-SM och sedan dess har hennes framgångar bara fortsatt. Hon har vunnit SM-guld hela sju gånger, varav den senaste gången var förra året (2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011 och 2013). Viktorias lillasyster, Joshi Helgesson, har också vunnit junior-SM (2007, 2008 och 2012).

En annan duktig manlig konståkare från Sverige är 22-årige Alexander ”Sasja” Majorov som tävlar i Luleå Konståkningsklubb. Majorov har tränat konståkning sedan fyra års ålder och deltagit många internationella tävlingar. Han var bland annat den förste svensken någonsin att få medalj i junior-VM då han tog silver i Korea år 2011. Detta gjorde honom också till den första svenska konståkaren sedan 1937 att få en medalj i ett ISU-mästerskap. År 2013 placerade sig Majorov på en sjätteplats i EM i konståkning.

Konståkning är inte den enda sporten som utövas på is, utan det finns idag en hel del valmöjligheter för den som är intresserad av att testa sina talanger på isen.

Ishockey

En av de mest populära sporter på is, åtminstone i Sverige, är ishockey. Ishockey är som de flesta säkert redan vet en lagsport som går ut på att det lag som hinner göra flest mål under 60 minuter (3×20 minuter) vinner. I Sverige finns det ishockeyklubbar i så gott som varje stad och den högsta nivån i seriespel för herrar kallas numera för SHL (Svenska hockeyligan). Fram till år 2013 har den kallats för Elitserien. Ishockey spelas även i många andra länder och det arrangeras även en hel del internationella turneringar, bland annat VM och OS. Den här månaden är det dags för Vinter-OS i Sotji och spänningen är hög. Tillsammans med fotboll är hockey världens populäraste sport att utöva och satsa pengar på. Kliar det i fingrarna? Det finns hundratals hockeyklubbar i Sverige om man vill börja spela. Och tror man inte att man kan bli ett hockeyproffs finns det ändå sätt att tjäna pengar på sporten, genom exempelvis odds.

Bandy

En annan populär sport i Sverige som har sina likheter med ishockeyn är bandy. Precis som ishockey hör bandyn till kategorierna lagsport, bollsport och vintersport. Sporten spelas på is men istället för fem spelare på plan, som i ishockey, har vardera lag 11 spelare på plan under en match. Bandyplanen är mycket större än en ishockeyplan och ytterligare en skillnad är att bandy för det mesta spelas utomhus medan ishockey spelas inomhus. Numera finns det dock inomhushallar även för bandy, åtminstone för de som spelar på elitnivå. Stora bandytävlingar är bland annat World Cup i bandy, Bandy-VM och Bandy-EM.

Curling

En lite annorlunda lagsport som spelas på is är curling som spelas med tunga stenar. Curling är en sport där precision står i fokus och spelet går ut på att man ska skjuta iväg en granitsten (med handtag) mot det så kallade boet. Boet är spelets måltavla och det lag som har flest stenar närmast boets mittpunkt när spelomgången är över vinner. Vanligtvis innehåller en match mellan åtta och tio spelomgångar. Curling utövas i närmare 40 olika länder och störst är den i Kanada. I Sverige har vi ungefär 5 000 registrerade spelare inom sporten. Curling spelas bland annat internationellt i OS.